Skolbrunnar – ett ansvar som inte alltid tas på allvar
På den svenska landsbygden finns fortfarande skolor som försörjs med dricksvatten från egna brunnar. Det kan vara små byskolor, förskolor på landet eller idrottsanläggningar utanför det kommunala VA-nätet. För dessa verksamheter gäller strängare regler än för enskilda hushåll – regler som inte alltid efterlevs.
Vem ansvarar?
Kommunen är som huvudman för skolan också ansvarig verksamhetsutövare för vattenförsörjningen. Det innebär att kommunen ska:
- Säkerställa att vattnet uppfyller Livsmedelsverkets krav
- Genomföra regelbunden provtagning
- Åtgärda brister som upptäcks
- Dokumentera allt i ett egenkontrollprogram
Om skolan drivs av en fristående huvudman övergår ansvaret till den aktören.
Vilka regler gäller?
Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2022:12)
När brunnsvatten serveras till elever och personal i en skola räknas det normalt som en dricksvattenanläggning. Beroende på verksamhetens storlek kan olika nivåer av krav gälla:
| Storlek | Krav | Provtagningsfrekvens |
|---|---|---|
| Under 10 m³/dag, färre än 50 personer | Enskild brunn – egenkontroll rekommenderas | Minst vart 3:e år |
| 10–100 m³/dag eller 50–500 personer | Registrerad dricksvattenanläggning | 1–4 gånger per år |
| Över 100 m³/dag | Fullständig dricksvattenkontroll | Enligt fastställt program |
De flesta landsbygdsskolor faller i den mellersta kategorin och ska vara registrerade hos kommunens miljökontor.
Egenkontrollprogram
Verksamhetsutövaren ska ha ett dokumenterat egenkontrollprogram som beskriver:
- Vilka parametrar som testas
- Hur ofta provtagning sker
- Vem som ansvarar
- Vilka åtgärder som vidtas vid avvikelser
- Hur driftstörningar hanteras
Vilka parametrar ska testas?
För en skolbrunn rekommenderar Livsmedelsverket minst följande analyser:
Mikrobiologisk analys:
- E. coli
- Koliforma bakterier
- Antal mikroorganismer vid 22°C
Kemisk analys:
- pH
- Konduktivitet
- Fluorid
- Nitrat
- Järn och mangan
Kompletterande (beroende på lokal geologi):
- Radon (i granitområden)
- Arsenik (i riskområden)
- Uran (i områden med uranrik berggrund)
Vad kan föräldrar göra?
Som förälder har du rätt att:
- Begära ut analysrapporter – offentlig handling om skolan är kommunal
- Fråga om egenkontrollprogrammet – det ska finnas dokumenterat
- Anmäla brister till kommunens miljökontor om du misstänker att provtagning inte genomförs
- Kräva åtgärder om vattnet visar sig vara otjänligt
- Kontakta Livsmedelsverket om kommunens miljökontor inte agerar
Vanliga brister
Erfarenheter från kommunala tillsyner visar att vanliga brister på skolbrunnar inkluderar:
- Bristande provtagning – analyser görs inte i den frekvens som krävs
- Saknat egenkontrollprogram – ingen dokumentation finns
- Otillräcklig brunnsinspektion – brunnens fysiska skick kontrolleras inte
- Dåligt underhåll – filter som inte byts, pumpar som inte servas
- Ingen åtgärdsplan – otydligt vad som händer vid otjänligt vatten
Legionella – en ofta förbisedd risk
I skolor som har perioder med låg vattenförbrukning (sommarlov, sportlov) finns risk för legionellatillväxt i vattenledningarna. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att varmvattentemperaturen hålls över 60°C och att systemet spolas igenom efter längre uppehåll.
Om vattnet bedöms som otjänligt
Om en skolbrunns vatten visar sig vara otjänligt ska:
- Eleverna omedelbart få alternativt dricksvatten
- Orsaken utredas
- Åtgärder vidtas (filter, brunnsrenovering, eller anslutning till kommunalt nät)
- Nytt prov tas för att bekräfta att åtgärden fungerar
- Händelsen rapporteras till miljökontoret
Använd rabattkoden VAEB20 för 20 % rabatt hos Svensk Vattenprov.
Barn förtjänar samma vattenkvalitet i skolan som hemma. Regelbunden vattenanalys är det bästa sättet att säkerställa att skolbrunnen levererar tryggt dricksvatten.