Brunnsvatten i Stockholms län
Stockholms län har cirka 50 000 enskilda brunnar som försörjer permanentboende och fritidshus med dricksvatten. Många av dessa finns i länets ytterområden – Roslagen, Södertörn, skärgården och de västra kommunerna – där kommunalt vatten inte alltid är tillgängligt.
Stockholmsregionens geologi skapar specifika utmaningar för brunnsägare. Berggrunden, jordlagren och närheten till kusten avgör vilka ämnen som kan finnas i ditt vatten.
Berggrund och geologi
Stockholms berggrund
Stockholms läns berggrund domineras av:
- Granit och granodiorit – vanligast i Roslagen och norra länet
- Gnejs – förekommer i stora delar av länet
- Sedimentär berggrund (kalksten, sandsten) – ovanligt men förekommer lokalt
Granit och gnejs är rika på naturligt förekommande radioaktiva ämnen, vilket har direkt betydelse för vattenkvaliteten.
Jordarter
- Morän – det vanligaste jordlagret, ger visst skydd men varierar i tjocklek
- Lera – vanligt i dalgångar och längs kusten, ger gott skydd mot ytföroreningar
- Isälvssediment (rullstensåsar) – viktiga grundvattenreservoarer men känsliga för föroreningar
- Tunna jordlager på berg – vanligt i skärgården, ger dåligt skydd
Vanliga brunnstyper i länet
| Brunnstyp | Andel i Stockholms län | Typiskt djup | Vanligaste problem |
|---|---|---|---|
| Bergborrad brunn | ca 70 % | 40–120 m | Radon, uran, fluorid, salt vatten |
| Grävd brunn | ca 20 % | 3–10 m | Bakterier, nitrat, ytföroreningar |
| Filterbrunn (rörbrunn) | ca 10 % | 10–30 m | Järn, mangan, hårt vatten |
Bergborrade brunnar dominerar i Stockholms län eftersom moräntäcket ofta är tunt och berget ligger nära ytan.
Lokala risker i Stockholms län
Radon – den största regionala risken
Stockholmsområdets granitberggrund tillhör Sveriges mest radonrika. Enligt SGU har upp till 85 % av bergborrade brunnar i granitområden förhöjda radonhalter.
Högriskområden i Stockholms län:
- Roslagen (Norrtälje, Östhammar)
- Värmdö och skärgården
- Delar av Södertörn
- Ekerö och Mälaröarna
Livsmedelsverkets gränsvärde för radon i dricksvatten är 100 Bq/l. Halter över 1 000 Bq/l klassas som otjänligt.
Uran
Uran förekommer naturligt i granitberggrunden och löser sig i grundvattnet. Stockholms län är ett av de mest drabbade områdena i Sverige.
- Gränsvärde: 30 µg/l (Livsmedelsverket)
- Hälsoeffekter: Njurskador vid långvarig exponering
- Samvariation: Brunnar med högt radon har ofta även förhöjt uran
Enligt SGU:s kartering har delar av Roslagen och Värmdö kommun särskilt höga uranhalter i grundvattnet.
Fluorid
Fluorid är ett annat ämne kopplat till granitberggrunden. Måttliga halter stärker tandemaljen, men för höga halter ger motsatt effekt.
| Halt fluorid | Bedömning |
|---|---|
| Under 0,8 mg/l | Låg halt – ingen risk, begränsad tandskyddande effekt |
| 0,8–1,2 mg/l | Optimal – viss tandskyddande effekt |
| 1,2–1,5 mg/l | Tjänligt med anmärkning – risk för tandfluoros hos barn |
| Över 1,5 mg/l | Otjänligt – risk för skelettfluoros vid livslång exponering |
Källa: Livsmedelsverket (LIVSFS 2022:12).
Saltvatteninträngning
Brunnar nära kusten och i skärgården riskerar saltvatteninträngning. Problemet uppstår när uttaget av sötvatten överstiger grundvattnets nybildning, varpå salt havsvatten tränger in i spricksystemet.
Riskfaktorer för saltvatten:
- Brunn på ö eller halvö i skärgården
- Brunn inom 200 meter från kustlinjen
- Högt vattenuttag sommartid (bevattning, pool)
- Djup bergborrad brunn nära havet
- Flera brunnar som konkurrerar om samma grundvattenmagasin
Kloridhalten bör ligga under 100 mg/l för att undvika smakproblem och korrosion. Halter över 250 mg/l gör vattnet otjänligt.
Tecken på begynnande saltvatteninträngning:
- Gradvis saltare smak
- Ökande kloridhalter vid upprepade analyser
- Sämre vattenkvalitet under sommaren (när uttaget är störst)
Skärgårdsspecifika problem
Stockholms skärgård har en unik kombination av riskfaktorer:
- Tunn jordtäckning ger dåligt naturligt skydd
- Begränsade grundvattentillgångar på småöar
- Radon och uran från granitberggrund
- Saltvattenrisk på grund av havsnärhet
- Enskilda avlopp nära brunnar på tätbebyggda öar
- Säsongsvariationer – stor belastning sommartid från fritidsboende
SGU rekommenderar att brunnsägare i skärgården testar vattnet årligen och är extra uppmärksamma på förändringar i smak och vattenkapacitet.
Rekommenderad provtagning i Stockholms län
Baserat på regionens specifika risker bör brunnsägare i Stockholms län testa följande:
Grundanalys (alla brunnar)
- Mikrobiologi (E. coli, koliforma bakterier)
- Kemisk grundanalys (pH, hårdhet, järn, mangan, konduktivitet)
- Radon (obligatoriskt i bergborrade brunnar i regionen)
Utökad analys (rekommenderat)
- Uran och fluorid (bergborrade brunnar i granitområden)
- Klorid och natrium (kustnära brunnar och skärgården)
- Nitrat (brunnar nära jordbruksmark eller äldre avlopp)
- Bekämpningsmedel (brunnar nära odlingsmark i västra länet)
Hur ofta?
- Permanentboende: Minst vart tredje år, helst årligen
- Fritidshus: Minst vart tredje år
- Nyborrad brunn: Inom ett år efter borrning, sedan efter ytterligare ett år
- Vid förändring: Omedelbart vid ändrad smak, lukt, färg eller kapacitet
Använd rabattkoden VAEB20 för 20 % rabatt hos Svensk Vattenprov.
Sammanfattning
- Stockholms län har cirka 50 000 enskilda brunnar, varav majoriteten är bergborrade
- Granitberggrunden ger förhöjd risk för radon, uran och fluorid
- Skärgården och kustnära brunnar riskerar saltvatteninträngning
- Radon bör alltid testas i bergborrade brunnar i regionen
- Testa vattnet regelbundet – Stockholmsområdets geologi kräver extra vaksamhet