Hur hamnar läkemedel i vattnet?
Läkemedelsrester når vattenmiljön genom flera vägar. Den vanligaste är via avloppsvatten – efter att vi tagit mediciner utsöndras aktiva substanser och metaboliter via urin och avföring. Kommunala reningsverk är inte konstruerade för att bryta ner alla dessa ämnen, och en del passerar rakt igenom.
Andra källor inkluderar:
- Jordbruk – antibiotika och hormoner som används inom djurhållning
- Felaktig kassering – läkemedel som spolas ner i toaletten
- Industri – utsläpp från läkemedelstillverkning
- Deponier – gamla soptippar där läkemedel har kastats
Vilka ämnen har hittats i Sverige?
Läkemedelsverket och Naturvårdsverket har i olika undersökningar påvisat följande substanser i svenska vatten:
| Substans | Typ | Källa |
|---|---|---|
| Diklofenak | Smärtstillande (NSAID) | Avloppsvatten |
| Ibuprofen | Smärtstillande (NSAID) | Avloppsvatten |
| Östradiol/etinylöstradiol | Hormoner (p-piller) | Avloppsvatten |
| Trimetoprim | Antibiotika | Avloppsvatten, djurhållning |
| Karbamazepin | Antiepileptika | Avloppsvatten (mycket persistent) |
| Metformin | Diabetesläkemedel | Avloppsvatten |
Karbamazepin används ofta som markörsubstans eftersom det är extremt svårnedbrytbart och passerar de flesta reningssteg.
Är brunnsvatten drabbat?
Risken varierar kraftigt beroende på brunnens läge och typ:
Lägre risk
- Djupa bergborrade brunnar – det naturliga filtret genom berg och jord bryter ner eller fångar upp de flesta läkemedelsrester
- Brunnar långt från bebyggelse – färre föroreningskällor i närheten
Högre risk
- Grävda brunnar nära bostadsområden med enskilda avlopp
- Brunnar nära åkermark där slam eller gödsel sprids
- Brunnar nedströms reningsverk eller äldre avloppssystem
- Områden med sprickig berggrund där vatten rör sig snabbt utan filtrering
Hälsoeffekter vid låga halter
De halter som hittats i dricksvatten ligger vanligen långt under terapeutiska doser – ofta tusentals gånger lägre. Enligt WHO utgör dessa halter troligen ingen akut hälsorisk för friska vuxna.
Dock finns farhågor kring:
- Cocktaileffekter – hur blandningar av låga halter samverkar är dåligt utforskat
- Hormonella effekter – östrogener kan påverka reproduktionen redan vid mycket låga halter
- Antibiotikaresistens – låga halter av antibiotika i miljön kan bidra till resistensutveckling
- Långtidsexponering – effekten av livslång exponering för låga doser är okänd
Kan du testa ditt brunnsvatten?
Analys av läkemedelsrester är tekniskt möjligt men betydligt dyrare än standardvattenanalyser. Metoden kräver avancerad masspektrometri (LC-MS/MS) och kostar ofta flera tusen kronor.
För de flesta brunnsägare är det mer kostnadseffektivt att:
- Identifiera riskkällor – finns enskilda avlopp, jordbruk eller reningsverk i närheten?
- Testa standardparametrar – höga nitrathalter eller bakterier kan indikera att ytvatten når brunnen, vilket ökar risken även för läkemedelsrester
- Installera kolfilter – aktivt kol adsorberar effektivt de flesta läkemedelsrester
Åtgärder vid misstanke
Aktivt kolfilter
Kolfilter är den mest effektiva och tillgängliga reningsmetoden mot läkemedelsrester. Granulerat aktivt kol (GAC) kan adsorbera de flesta organiska föroreningar. Filtret bör bytas regelbundet enligt tillverkarens rekommendationer.
Omvänd osmos
RO-membranfilter avlägsnar i princip alla lösta ämnen, inklusive läkemedelsrester. Metoden är dock dyrare och producerar spillvatten.
Kontrollera avloppet
Om din fastighet har enskilt avlopp, se till att det fungerar korrekt och uppfyller kommunens krav. Ett bristfälligt avlopp är den vanligaste lokala källan till läkemedelsrester i grundvatten.
Framtiden
Forskning pågår kring avancerade reningstekniker i kommunala verk, och nya EU-direktiv kan komma att inkludera gränsvärden för läkemedelsrester. För brunnsägare handlar det framför allt om att hålla koll på sin brunn och vidta förebyggande åtgärder.
Använd rabattkoden VAEB20 för 20 % rabatt hos Svensk Vattenprov.