Vad är mikroplaster?
Mikroplaster är plastpartiklar mindre än 5 mm. De delas in i primära mikroplaster – som tillverkas i liten storlek (exempelvis i kosmetika och industriella slipmedel) – och sekundära mikroplaster som uppstår när större plastföremål bryts ner av sol, vind och vatten.
Sedan 2018 har forskningen kring mikroplaster i dricksvatten intensifierats. WHO publicerade sin första rapport om ämnet 2019 och konstaterade att mer forskning behövs, men att det utifrån tillgänglig data inte finns belägg för akut hälsorisk vid de nivåer som hittills uppmätts i dricksvatten.
Kan mikroplaster nå grundvattnet?
Länge antog forskare att grundvatten var skyddat från mikroplaster tack vare naturlig filtrering genom jordlager. Den bilden har nyanserats under de senaste åren.
Flera möjliga vägar har identifierats:
- Infiltration genom marken. Studier har visat att mikroplaster kan transporteras nedåt genom jordprofilen, särskilt i grovkorniga jordar (sand, grus) och via spricksystem i berggrunden
- Gödsling med avloppsslam. Reningsverk fångar upp stora mängder mikroplaster som hamnar i slammet. När slammet sprids på åkermark kan partiklarna så småningom nå grundvattnet
- Ytvatteninträngning. Grävda brunnar och brunnar med bristfällig tätning är mer utsatta för ytvatten som kan innehålla mikroplaster
- Nedbrytning av brunnskomponenter. Plaströr, brunnsfodring och andra plastmaterial i kontakt med vattnet kan i teorin avge partiklar
Vad visar svenska studier?
Forskningen om mikroplaster i svenskt grundvatten är fortfarande i ett tidigt skede. Några viktiga resultat:
SLU och SGU har genomfört undersökningar av grundvatten i Sverige. Resultaten visar att mikroplaster kan påträffas i grundvatten, men i betydligt lägre koncentrationer än i ytvatten som sjöar och vattendrag.
Naturvårdsverket har finansierat flera forskningsprojekt om mikroplasters spridning i miljön. Slutsatsen är att kunskapsläget fortfarande är otillräckligt för att fastställa gränsvärden specifikt för mikroplaster i dricksvatten.
IVL Svenska Miljöinstitutet har studerat förekomsten av mikroplaster i kommunalt dricksvatten och funnit låga halter efter vattenverksbehandling. Privata brunnar utan reningssteg kan dock ha en annan riskprofil.
Det är viktigt att betona att avsaknaden av alarmerande fynd inte betyder att problemet kan avfärdas – det speglar snarare att analysmetoderna ännu är under utveckling och att storskaliga studier saknas.
Hälsorisker – vad vet vi?
WHO:s bedömning från 2019 (uppdaterad 2022) sammanfattar kunskapsläget:
| Aspekt | Kunskapsläge |
|---|---|
| Akut toxicitet | Ingen känd risk vid uppmätta nivåer |
| Kronisk exponering | Otillräcklig data för slutsatser |
| Kemiska tillsatser i plast | Potentiell risk, behöver mer forskning |
| Nanoplaster (< 1 µm) | Mycket begränsad kunskap |
| Biologisk påverkan | Djurförsök visar inflammation vid höga doser |
De största farhågorna rör inte plastpartiklarna i sig utan de kemikalier som kan vara bundna till dem – mjukgörare, flamskyddsmedel och miljögifter som adsorberas på partikelytorna. Forskning på djur har visat att nanoplaster (den minsta fraktionen) kan passera biologiska barriärer, men det är oklart i vilken utsträckning detta sker vid de låga koncentrationer som finns i dricksvatten.
Begränsningar i dagens testmetoder
En viktig anledning till att vi vet relativt lite om mikroplaster i brunnsvatten är att analysmetoderna fortfarande är komplexa och kostsamma.
- Ingen standardiserad metod finns ännu för rutinmässig analys av mikroplaster i dricksvatten
- Detektionsgränsen varierar kraftigt mellan laboratorier – partiklar under 10 µm är svåra att identifiera och kvantifiera
- Kontamineringsrisk under provtagning är hög, eftersom plastpartiklar finns överallt i vår miljö
- Kostnad: En specialanalys av mikroplaster kostar ofta flera tusen kronor och erbjuds av ett fåtal laboratorier i Sverige
Det innebär att det i dagsläget inte är praktiskt för enskilda brunnsägare att beställa en mikroplastanalys som en del av den ordinarie vattenprovtagningen.
Vad kan du som brunnsägare göra?
Även om det inte finns anledning till panik finns det förebyggande åtgärder du kan vidta:
Skydda din brunn
- Kontrollera brunnslocket. Säkerställ att det är tätt och intakt för att förhindra att ytvatten och skräp tränger ner
- Se över brunnens tätning. Särskilt grävda brunnar kan ha bristfällig tätning mellan brunnsring och mark
- Undvik plastmaterial i direktkontakt med vattnet om möjligt – välj rostfria eller keramiska alternativ vid renoveringar
Filtrera ditt vatten
Flera filtertyper kan reducera mikroplaster effektivt:
| Filtertyp | Filtreringsnivå | Effektivitet mot mikroplaster |
|---|---|---|
| Sedimentfilter (1 µm) | 1 µm | Hög, fångar partiklar > 1 µm |
| Omvänd osmos (RO) | 0,001 µm | Mycket hög, tar bort i princip alla partiklar |
| Nanofilter | 0,01 µm | Mycket hög |
| Aktivt kolfilter (block) | 0,5–10 µm | God, beroende på porstorlek |
Omvänd osmos är den mest effektiva metoden men är oftast point-of-use (under diskbänken) snarare än en helhuslösning. Ett fint sedimentfilter (1 µm eller lägre) i kombination med ett aktivt kolfilter ger god skyddsnivå till rimlig kostnad.
Framtiden – gränsvärden och reglering
EU arbetar med att inkludera mikroplaster i det reviderade dricksvattendirektivet. Sverige, genom Livsmedelsverket, följer denna utveckling. Det är sannolikt att:
- Standardiserade analysmetoder fastställs inom de närmaste åren
- Gränsvärden eller åtminstone övervakningskrav införs
- Rutinmässig testning blir tillgänglig och prisvärd
Till dess är det klokaste du kan göra att säkerställa att din brunn i övrigt levererar vatten av god kvalitet. En komplett vattenanalys avslöjar bakterier, metaller, pH och andra parametrar som vi redan vet påverkar hälsan – och ger dig en solid grund att stå på.
Använd rabattkoden VAEB20 för 20 % rabatt hos Svensk Vattenprov.