Varför flygplatser och brandövningsplatser är PFAS-källor
PFAS spreds under decennier medvetet i stora volymer på en specifik typ av plats: där man övade brandsläckning. Skummet som kallas AFFF (Aqueous Film Forming Foam) innehöll höga halter PFAS och var i årtionden standardutrustning för att släcka bränsleeldar snabbt och effektivt. Militära flygplatser, civila flygplatser och kommunala brandövningsfält har därför ofta använt tusentals liter PFAS-haltigt skum vid övningar, år efter år, på samma begränsade markyta.
Till skillnad från många andra föroreningskällor handlar det alltså inte om ett enstaka utsläpp, utan om upprepad, koncentrerad spridning över lång tid direkt ner i marken – ofta utan någon tätning eller uppsamling.
Kända svenska fall
Kallinge/Ronneby
Det mest uppmärksammade svenska fallet är Kallinge utanför Ronneby i Blekinge, där brandövningar vid F17 flygflottilj förorenade det kommunala dricksvattnet med extremt höga PFAS-halter under lång tid innan problemet upptäcktes 2013. Blodprover på invånare i området visade PFAS-halter kraftigt över normalnivåer, och fallet blev startpunkten för en bredare nationell kartläggning av PFAS vid svenska flygplatser.
Uppsala
I Uppsala har PFAS-föroreningar kopplats till brandövningsplatser i anslutning till flygfält, vilket lett till att delar av den kommunala vattenförsörjningen fått anpassas och övervakas särskilt.
Luleå
Även kring Luleå/Kallax flygplats, som har både civil och militär trafik, har förhöjda PFAS-halter i grundvatten kunnat kopplas till historisk användning av brandsläckningsskum.
Dessa tre är de mest omtalade, men SGU och länsstyrelserna har identifierat betydligt fler potentiella riskplatser runt om i landet – i princip alla platser där brandövning med skum bedrivits under lång tid.
Hur sprids PFAS till grundvattnet?
PFAS-molekyler är extremt stabila och rörliga i mark och vatten:
- Nedträngning genom jordlagren – PFAS följer med nederbörd ner genom genomsläppliga jordarter som sand och grus
- Horisontell spridning med grundvattenströmmen – när PFAS väl nått grundvattnet följer det strömningsriktningen och kan förflytta sig flera kilometer över tid
- Långsam nedbrytning – PFAS kallas “evighetskemikalier” eftersom de i praktiken inte bryts ned i naturen, vilket gör att föroreningen kvarstår i decennier
- Ackumulering i markskikt – PFAS kan fastna i organiskt material nära markytan och sedan långsamt läcka ut under lång tid, vilket gör källan svår att sanera helt
Hur stor är riskradien?
Det finns ingen exakt gräns för hur långt PFAS kan spridas – det beror på jordart, grundvattenströmmens hastighet och riktning samt hur länge föroreningskällan varit aktiv. Som grov riktlinje gäller:
| Avstånd från källa | Risknivå |
|---|---|
| Inom 1 km, nedströms grundvattenflödet | Hög risk |
| 1–5 km, nedströms | Måttlig till hög risk, bör alltid testas |
| Uppströms grundvattenflödet, oavsett avstånd | Låg risk |
| Mer än 5 km, nedströms i genomsläpplig jord | Möjlig risk, särskilt i sand/grusåsar |
Grundvattnets flödesriktning är avgörande – en brunn kan ligga mycket nära en känd källa men vara opåverkad om den ligger uppströms, medan en brunn flera kilometer bort nedströms i en grusås kan vara påverkad.
Så kontrollerar du om du bor i en riskzon
- Kontrollera SGU:s kartor – Sveriges geologiska undersökning samlar in och publicerar information om kända och misstänkta PFAS-förorenade områden. Länsstyrelsen i din region kan också ha egna kartläggningar.
- Ta reda på flygplatsens och brandövningsplatsens historik – både aktiva och nedlagda militära och civila flygplatser samt kommunala brandövningsfält är relevanta, även om verksamheten upphörde för länge sedan.
- Undersök jordarten – sand- och grusåsar leder PFAS snabbare och längre än lera och morän.
- Fråga grannar och kommunen – om det finns kända fall av förorening i området har kommunens miljöförvaltning ofta redan information.
- Testa ditt eget vatten – det enda sättet att veta säkert är en laboratorieanalys.
Rekommenderad testning
En PFAS-analys kräver specialiserad utrustning och bör göras på ett ackrediterat laboratorium som testar för minst 20 olika PFAS-ämnen, inklusive PFOS och PFOA som är de mest studerade och ofta mest förekommande vid brandövningsplatser.
Du bör prioritera en PFAS-analys om:
- Din brunn ligger inom några kilometer från en nuvarande eller historisk flygplats eller brandövningsplats
- Du befinner dig nedströms i grundvattnets flödesriktning från en känd eller misstänkt källa
- Jordarten i området är sand eller grus
- Du aldrig tidigare testat för PFAS
Beställ en vattenanalys via svensktvattenprov.se för att kontrollera ditt vatten. Använd rabattkoden VAEB20 för 20 % rabatt.
Om ditt vatten visar förhöjda PFAS-halter
Vid förhöjda halter är det första steget att sluta använda vattnet som dricksvatten och för matlagning, särskilt om barn eller gravida i hushållet berörs. Kontakta därefter en specialist för att bedöma lämpliga åtgärder utifrån hur höga halterna är och vilka PFAS-föreningar som påvisats – olika ämnen kräver delvis olika behandlingsmetoder.
Sammanfattning
Brandsläckningsskum vid flygplatser och brandövningsplatser är en av de mest betydande PFAS-källorna i Sverige, med väldokumenterade fall i bland annat Kallinge/Ronneby, Uppsala och Luleå. Föroreningen sprids med grundvattnet och kan påverka brunnar flera kilometer bort, särskilt i genomsläpplig jord. Bor du i närheten av en nuvarande eller historisk flyg- eller brandövningsplats bör du kontrollera SGU:s kartor och testa ditt vatten för PFAS.