Sveriges mest omtalade PFAS-fall
Kallinge utanför Ronneby i Blekinge är det mest välstuderade PFAS-fallet i Sverige och ett av de mest undersökta i världen. Under decennier förorenades vattentäkten som försörjde delar av samhället med dricksvatten, utan att någon kände till problemet. När föroreningen upptäcktes hade tiotusentals människor sannolikt exponerats för extremt höga halter PFAS under lång tid. Fallet har blivit en referenspunkt för hur PFAS-föroreningar upptäcks, sprids och undersöks – och det ger viktiga lärdomar för alla som har egen brunn i närheten av en flygplats.
Källan: F17 och brandsläckningsskum
Bakgrunden till föroreningen är flygflottiljen F17 vid Kallinge, som under decennier bedrev regelbunden brandövning med skum av typen AFFF (Aqueous Film Forming Foam). Skummet innehöll höga halter PFOS och andra PFAS-ämnen och användes upprepade gånger på samma begränsade markyta för att öva släckning av bränsleeldar. Över tid trängde PFAS-molekylerna ner genom de genomsläppliga jordlagren och nådde grundvattnet, som sedan spred föroreningen vidare med grundvattenströmmen mot det vattenverk som försörjde Kallinge samhälle.
PFAS bryts i praktiken inte ned i naturen, vilket innebär att föroreningen som byggdes upp under årtionden av brandövningar fanns kvar i marken och grundvattnet långt efter att övningarna minskat i omfattning.
Upptäckten 2013
Föroreningen i Kallinge upptäcktes 2013, efter att Försvarsmakten genomfört egna undersökningar av mark och grundvatten kring flygflottiljen som en del av en bredare nationell kartläggning av PFAS vid militära anläggningar. Analyserna visade extremt förhöjda halter av PFOS i det vatten som försåg Brantafors vattenverk, vilket i sin tur försörjde en stor del av Kallinge samhälle med dricksvatten.
Innan upptäckten hade befolkningen sannolikt druckit vatten med kraftigt förhöjda PFAS-halter i flera decennier utan att veta om det. Det gör Kallinge till ett tydligt exempel på hur osynlig och luktfri en allvarlig vattenförorening kan vara – PFAS ger varken smak, lukt eller färg som varnar konsumenten.
Omfattningen – cirka 10 000 personer
Uppskattningsvis exponerades omkring 10 000 personer i Kallinge-området för det förorenade dricksvattnet innan problemet åtgärdades. Det gjorde fallet till en av de största kända PFAS-exponeringarna för en civil befolkning i västvärlden, och det öppnade dörren för omfattande forskning om hur PFAS påverkar människors hälsa vid verklig, långvarig exponering – till skillnad från de flesta tidigare studier som byggde på djurförsök eller yrkesexponering.
Blodprover och hälsostudier
Efter upptäckten genomfördes stora blodprovsundersökningar av invånare i Kallinge, bland annat inom ramen för den så kallade Ronneby-studien. Resultaten visade PFAS-halter i blodet som var betydligt högre än hos jämförelsegrupper från icke-exponerade områden – för vissa ämnen flera gånger högre.
Forskningen som följt upp befolkningen har bland annat undersökt kopplingar mellan PFAS-exponering och:
- Förhöjda kolesterolvärden
- Påverkan på njurfunktion
- Effekter på immunförsvaret, inklusive svar på vaccination
- Möjliga samband med vissa cancerformer, där forskningsläget fortfarande utvecklas
Studierna fortsätter att följa den exponerade befolkningen över tid, vilket gör Kallinge till en av de mest långsiktigt undersökta PFAS-populationerna i världen.
Lärdomar för andra brunnsägare
Kallinge-fallet handlade i första hand om den allmänna vattenförsörjningen via Brantafors vattenverk, men motsvarande föroreningsmönster finns vid flera andra svenska flyg- och brandövningsplatser, där även privata brunnar kan påverkas. Viktiga lärdomar:
- Historisk markanvändning spelar roll. En brunn nära en nuvarande eller nedlagd flygplats med brandövningsverksamhet bör alltid betraktas som en möjlig riskplats, oavsett hur länge sedan övningarna upphörde.
- Föroreningen sprids med grundvattnet, ofta flera kilometer nedströms från källan, särskilt i genomsläppliga jordarter som sand och grus.
- Symtomfrihet betyder ingenting. PFAS ger inga sinnesintryck som varnar för förorening – det enda sättet att veta är en laboratorieanalys.
- Barn och gravida bör prioriteras vid misstänkt exponering, eftersom vissa studier pekar på särskild känslighet under tidig utveckling.
Så kontrollerar du din egen risk
- Se om du bor nära en nuvarande eller historisk flygplats eller brandövningsplats – både militära och civila anläggningar är relevanta.
- Kontrollera SGU:s underlag för kända och misstänkta PFAS-områden i din region.
- Ta reda på grundvattnets flödesriktning – en brunn nedströms en källa löper större risk än en brunn uppströms, även om avståndet är kort.
- Testa vattnet om du har någon anledning att misstänka påverkan, särskilt om du aldrig tidigare analyserat för PFAS.
Beställ en vattenanalys via svensktvattenprov.se för att kontrollera ditt vatten. Använd rabattkoden VAEB20 för 20 % rabatt.
Om ditt vatten visar förhöjda PFAS-halter
Sluta använda vattnet till dryck och matlagning om analysen visar förhöjda halter, och kontakta en specialist för att bedöma lämpliga nästa steg utifrån vilka PFAS-ämnen och halter som påvisats.
Sammanfattning
PFAS-skandalen i Ronneby och Kallinge är Sveriges mest kända exempel på hur brandsläckningsskum vid en flygflottilj kan förorena dricksvatten för tiotusentals människor under decennier innan det upptäcks. Fallet visar varför brunnsägare nära flygplatser och brandövningsplatser bör ta PFAS-risken på allvar – och varför en vattenanalys är det enda säkra sättet att veta om det egna vattnet är påverkat.